El, inte längre en given tillgång i Sverige?
Det känns helt absurt att vi i Sverige 2022, måste börja fundera i banorna kring elransonering eller roterande bortkoppling mellan olika geografiska områden eller storförbrukare. Att vi, som Svenska Kraftnät säger, har gått från en låg risk till en reell risk för elbrist och bortkoppling av elanvändare i södra Sverige känns för många väldigt främmande (
https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2022/risken-for-bortkoppling-av-el-i-vinter-har-okat/).
Sverige hade kanske ett av världens bästa och mest stabila elnät med en bra balans mellan vattenkraft, kärnkraft och förnybar energi som vindkraft och solenergi. Billig och stabil energi är också en av Sveriges stora konkurrensfördelar. Vår tunga basindustri är helt beroende av det här. Med det i bakhuvudet är det oerhört skrämmande att vi ens befinner oss i dagens situation med skenande elpriser och elbrist. Företag väljer att pausa eller lägga ner verksamheten för att elpriserna gör att det inte längre är lönsamt att tillverka. På privatsidan är det ännu värre, där vi för första gången riskerar att få elfattigdom där privatpersoner inte längre har råd att betala sin elräkning.
Händelsekedjan som riskerar att utlösas av det här, är svår att överblicka och ens förstå. Men klart är att vi kan stå inför en lång och omfattande period av stagflation (hög inflation och hög arbetslöshet), liknande den som Japan upplevde under ett decennium. Det är ingen munter framtidsprognos.
Ett elsystem är oerhört komplext, där det varje sekund måste finnas en perfekt match mellan utbud och efterfrågan. Man hör ofta ord som frekvensstabilitet och svängmassa/rotationsenergi. Vår uppmaning är att läsa på vad dessa båda saker innebär (
https://www.uniper.energy/sv/sverige/om-uniper-i-sverige/ett-elsystem-i-balans/rotationsenergi). Först då får man en ögonöppnare för varför våra stora generatorer i form av vattenkraft och kärnkraft är så viktiga för elsystemets funktion och stabilitet. Utan dessa brakar elnätet snabbt samman. Dessa stora generatorer kan inte ersättas av många små generatorer som vindkraftverk eller inga generatorer som solenergi. Med det som bakgrund är det helt ofattbart hur politiken har sprungit i enbart en riktning mot sol-, vind- och vågkraft. Vi behöver en bra balans av alla inslagen i energimixen för att det här skall fungera, precis som en stad behöver en bra balans mellan bil-, kollektiv-, gång- och cykeltrafik.
Orsakerna till de skenande energipriserna och det havererade elsystemet är många och kan såklart debatteras. Forskare får i framtiden utreda orsakssamband och utlösande faktorer. Klart är i alla fall att några bidragande faktorer är: nedlagd svensk kärnkraft, omprövningen av alla vattenkraftverk som i sin tur riskerar omfattande nedläggning, subventioneringen av datahallar, Rysslands invasion av Ukraina, prissättningen på EU:s gemensamma elmarknad, överföringsproblem inom Sverige, straffbeskattning av kärnkraftsproduktion och kraftvärmeproduktion m.m.
Så vad kan man göra i den här situationen? Att lägga ner företagets verksamhet? Att flytta den utomlands eller inom Sverige? Mer subventioner från staten? Oavsett vad man landar i är det viktigt att tänka på att det inte finns något mirakulöst snabbt sätt att lösa det här på. Vi kommer att gå in i mycket lång period av elinstabilitet och kraftigt svängande elpriser. Det här gör det mycket svårt att bedriva verksamhet för många av Sveriges elintensiva företag!
Det varje företag kan göra i väntan på utbyggd produktion, är förutom terminssäkring såklart alla former av energieffektivisering. Det handlar om att plocka alla lågt hängande frukter eller det som ger mest pang för pengarna.
När det gäller luftridåer handlar det om att:
- Fokusera på de portar och entréer som används mest frekvent och som idag saknar luftridå. En port på 4,0 x 4,0 m som är öppen 5 min/h resulterar i energiförluster på ca 50 000 kWh/år.
- Kontrollera att de luftridåer du har verkligen fungerar som det är tänkt. Många enkla och billiga luftridåer har som princip att värma bort problemen med kallras istället för att spärra bort dem. En felaktigt dimensionerad och felreglerad luftridå kan också förvärra problemen med kallras/värmeläckage istället för att avhjälpa dem.
- Kontrollera speciellt alla luftridåer som är utrustade med elbatteri. En felaktig reglering kan göra att elbatteriet ligger inne dygnet runt, året runt. Beroende på elbatteriets storlek och typ av reglering kan det snabbt bli stora pengar på årsbasis.
För ett företag med många portar och entréer blir den sammanlagda energiförlusten snabbt oerhört stor. Tidigare har man ofta haft som riktvärde att en luftridå har en pay-offtid på 3-5 år om man har en försiktighetsprincip i sin kalkylering. Med dagens skenande energipriser blir kalkylen mycket fördelaktig, även för en större initial investering.
Vår bedömning är att det kommer att bli ett extremt tryck på alla former av energieffektivisering, luftridåer inräknade. Det i kombination med komponentbrist kan medföra att leveranstiderna blir mycket långa.
På RMK har vi stora egna lager av alla kritiska komponenter, varför vi fortsatt kan hålla korta leveranstider. Det kommer dock bli trångt om produktionskapacitet om många vill beställa samtidigt.
Det är därför viktigt att se över behovet av luftridåer i god tid innan vintern.
Bra länkar för vidare läsning:
Reviderad: 2022-09-02
Granskad av: Fredrik Sylwander
